Blogg v6

Hej bloggen!         

Under torsdagens lektion 9/2 hade Håkans “elev” Alexander en lektion om etiska aspekter av straff och avvikande beteende. Vi fick olika fall som vi diskuterade kring, vi fick även diskutera vilken följd straffet som ägde rum skulle få. Alexander tog upp “bör frågan” som förklarar hur man bör agera, till exempel hur man bör agera för att nå största möjliga lycka åt störst möjliga antal. Vi utgick ifrån Intention, Handling och Konsekvens genom att sätta in utilitarism, pliktetik och dygdetik i de olika fallen för att se hur de olika teorierna ställde sig till fallet och frågan om vilket straff eller vilken påföljd som passade för brottet. 

Under lektionens gång ställdes många frågor kring om brott är etiskt samt moraliskt rätt. Om man som individ har en god tanke med brottet som begåtts blir då även handlingen god?

Vi diskuterade även olika straff aspekter mellan de olika teorierna så som Immanuel Kant som var en pliktetiker som uttryckte sig med – “öga för öga”, det handlar kort och gott om att om du mördar någon visar du samhället att det är okej att mörda och därmed kan även du bli mördad för sin handling, han var alltså för dödsstraff och universell-lag.

 

Men en diskussionsfråga som vi fick som skapade en stor diskussion i klassrummet var, när är man tillräckligt gammal för att förstå sitt brott? Som även fick en följdfråga som löd när har man möjligheten att förstå sitt handlande? Dessa frågor kom upp eftersom att från förra veckans lektion redovisade en grupp om att Storbritanniens straffåldern ligger runt 10- års åldern på brott. Det blev en bra diskussion där många var eniga om att barn i ung ålder är lättpåverkade och att sätta de i fängelse i ung ålder inte kommer bidra till något positivt. Vi kan utgå ifrån vad Kant säger när de kommer till brott och han hävdar att man endast kan straffa någon som känner till konsekvenserna av sitt handlande. Minderåriga, mentalt sjuka eller sinnesförvirrade individer borde därför inte räknas in i den moraliska gemenskapen, de borde fostras eller vårdas. Det slutgiltiga svaret är alltså att det bara är människor som känner till konsekvenserna av sitt handlande som ska straffas.

Alltså när man är runt 10-års ålder så utvecklas man fortfarande och det kan finnas en risk till att barnet inte till fullo förstår sitt handlande under en brottslig situation. Om man då väljer att sätta barnet i fängelse kommer det inte bidra till något positivt om hen inte förstår att handlingen som utfördes var fel. Genom att sätta barnet i ett fängelse med andra kriminella är inte riktigt moraliskt rätt då barnen kommer att fortsätta det dåliga beteendet och utveckla en kriminell livsstil om de omges av personer som är kriminella.

 

Klara & Nicolina

 

Annonser

Krimblogg 3

Tjena grabbar! enhorning

Under den senaste veckan har vi i kursen fått sett några olika kortfilmer som bl.a handlat om kriminella livsstilar och straffskalor. Klassen delades in i fyra olika grupper där varje grupp tilldelades en varsin film samt diskussionsfrågor till varje respektive film. Det vi sedan gjorde var att presentera våra diskussioner med hjälp av ett bildspel inför hela klassen, så att alla kunde ta del av de olika frågor och intressanta synpunkter som kommit upp under veckan.

Det vi som grupp bl.a fick se över och diskutera kring, var de olika faktorerna som kan påverka att en person faller för kriminalitet. Faktorerna är desamma oavsett vart du befinner dig i världen, men miljön och omgivningen är den avgörande faktorn för om du faller för kriminaliteten eller inte. Jämför vi t.ex Sverige med Bombay som vi såg i dokumentären, så har Sverige betydligt fler resurser för att förhindra att människor faller för kriminalitet, och för att hjälpa kriminella att ta sig ur livsstilen. I Bombay fanns inte dessa resurser, vilket bidrog till att människor som föll för kriminalitet redan från tidig ålder aldrig tog sig ur den. Arvet och det anlag vi får från våra föräldrar, t.ex aggressivitet samt våra förhållanden under uppväxten kan vara bidragande faktorer till en tidig kriminalitet, men det är vår omgivning och vår miljö som utvecklar kriminaliteten och får den att växa eller öka.

 

kriminell-livsstil

Riskfaktorer för en kriminell livsstil:

I filmen om Bombay tar de upp olika riskfaktorer för en kriminell livsstil från olika åldersstadier:

6-11 år: Små brott, begår med jämnåriga kompisar. (snatteri). Faktorer: bråkig och aggressiv, familjens ekonomi, bruk av ev alkohol eller droger. Föräldrarna klarar inte av att stoppa det.

12-16 år: omfattande och grov brottslighet. antisociala kamrater. Svaga relationer till socialt välfungerande människor. Negativa attityder till skolan samt dåliga betyg. Psykologiska problem.

17-30 år: Grövre och mer organiserad brottslighet. Mer frekvent brottslighet. Man upplever sin kriminalitet som positivt. De upplever makt samt att de har mer pengar än jämnåriga, men här blir även straffen hårdare samt sämre ekonomi. Dödligheten ökar.
Här är det vanligt att många mognar ur sin kriminalitet, men vissa fortsätter.

30-50 år. De stora nackdelarna kommer fram och de börjar inse vad de håller på med. Misslyckande förhållanden, ökad ohälsa, förlorad kontakt med ev barn. Mer psykiska problem. Mycket skulder, oförmåga att ta sig ur sin livsstil
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har även under denna vecka diskuterat straffskalor samt fängelse. Vi jämförde Sverige med Storbritannien under helklass, där vi diskuterade kring den olika straffmyndighetsåldern då den ligger på 15 år i Sverige, medan den ligger på 10 år i Storbritannien. Diskussionen angående om det är positivt eller negativt med låg straffmyndighet var väldigt åsiktsdelad, men kopplar man detta till Broken window teorin, skulle en låg straffmyndighet anses som positivt för att förebyggande syfte. Sedan diskuterade vi även fängelser och huruvida ett fängelsestraff är att bra sätt att förebygga brott eller inte. Fängelser kan ses som en skola i kriminalitet, och personer som suttit i fängelse är oftast mer kriminellt kunnande när de väl kommer ut och det är på fängelser som kriminaliteten radikaliseras. Detta tyder på att fängelsestraff kanske inte är det bästa sättet för att förebygga brott, men att det ändå sänder ut ett viktigt meddelande. Fängelsestraff kunde dock vara mer förebyggande om straffen inte var tidsbaserade. Tid är egentligen inget säkert sätt att bedöma hur länge en person behöver sitta inne för att få en andra chans i samhället. Alla individer är olika vilket tyder på att olika typer av behandlingar samt längd behövs för varje individ, dvs ett skräddarsytt straff. Detta skulle givetvis göra allt mer komplicerat, men det skulle vara ett effektivt sätt att förebygga brott.

/ Elma, Bella & Bea

 

Krimblogg 2



Hej bloggen! 🙂 ❤ :*

Vem är kriminell? Kriminell är någon som bryter mot ett lands lagar och regler.
Någon kan också vara ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Att bryta mot de mänskliga rättigheterna kan tex vara att gå emot barnkonventionen eller folkrätten.
Eftersom varje land själva har rätten att sätta upp sina egna lagar (suveränitetsprincipen) så är det de som gäller när du befinner dig där. Tex, befinner du dig i Indien och bryter mot en indisk lag (som inte är en lag i Sverige) kan du bli dömd i Indien, trots att det inte är enhetligt med de svenska lagarna. Vilket kan leda till att du blir kriminell där.

Den här veckans lektioner har handlat om en grundlig genomgång av NTU (Nationella trygghetsundersökningen). 2017_1_nationella_trygghetsundersokningen_2016

Hur har undersökningen gjorts? Är den verkligen pålitlig som undersökning?
Vi har gått igenom och vägt för-och nackdelar med formen (enkätundersökning).
Enkäter bra, intervjuer sämre.
Enkäter är bra då man når ut till många.  


Vi har även pratat om undersökningen har givit en rättvis bild av samhällets bild av trygghet eftersom den är subjektiv. Trots detta kom vi fram till att det är en relativ säker undersökning men bred svarsmarginal, ca 11 000 deltagande (inom sjukvården måste man, för att med säkerhet prata om en studie ha testat 10 000 patienter.)

Vi har även pratat om indelningen av brott och hur den stämmer överens med elevernas bild av brott. Det vi kom fram till vara att NTU’s indelning inte var enhetlig med brottsbalken. Den hade skapat en egen kategorisering av brott, samt hade glömt ett av det viktigaste inom kategorin “brott mot person” där mord saknades. Anledningen till detta ansåg vi vara att majoriteten inte varit utsatta eller kommit i kontakt med brotten, samt de som blivit mördade givetvis inte haft möjlighet att komma att svara. Trots indelningen tycker vi att på det stora hela så är undersökningen väldigt övergripande och välgjord och ger tydlig bild av samhället.

/V, L, M

 



Krimblogg 1

Kriminologi – blogg 16/1-2017
Denna vecka har vi arbetat med olika frågor som rör brott. Till en början när vi kollade på de olika frågorna fick vi dra en hypotes om vad vi trodde var rätt och fel genom att svara på de olika frågorna i en enkät. Sedan berättade Håkan de rätta svaren för oss och det blev små diskussioner kring vissa frågor. Vi delades sedan in i små grupper om ca 3 personer där vi fick en varsin fråga där vi skulle svara mer utförligt och söka lite fakta på internet. Lektionen därpå skulle gruppen redovisa sin fråga lite kort och sedan skulle man lyssna på vad de andra grupperna hade att säga om sin fråga.

Under lektionen lärde vi oss bland annat om man var trygg i sitt bostadsområde, beroende på vad man definierar som bostadsområde. De som kände sig tryggast i allmänhet var ungdomar medan de äldre känner sig mer otrygga. Av tjejer och killar är det killar som känner sig mest trygga, det är också dem som råkar ut för mest saker och det är tjejer som känner sig mest otrygga. Detta kan bero på att killar är starkare än tjejer och kan därför skydda sig på ett annat sätt.

Vi kunde även konstatera att brottsligheten är inte konstant och att fängelse inte är den bästa förebyggande åtgärden för brott. Om man placerar en gärningsman i fängelse så skulle det troligtvis finns någon annan som är beredd att ta hens plats. Så om man skulle sätta alla brottslingar i fängelse så skulle fortfarande problemet kvarstå. Samtidigt kan fängelsestraffet självklart fylla en viktig funktion utifrån ett individualpreventivt perspektiv, så finns det andra åtgärder som antagligen är mer effektiva än fängelsestraff just när det kommer till att förebygga brott.

lagbok

Det var en kort sammanfattning av två av de femton frågorna som vi studerade under veckans gång. Nu ser vi fram emot kursens fortsättning!

Kristin och Tove